Posts

Rätten till rättigheter eller vad kan Hannah Arendt lära oss idag (1/2)?

Under sommaren engagerade jag mig i mycket läsning i jakt på en fråga som kanske uppfattas som banal, men som är filosofiskt svår: under vilka omständigheter kan ett samhälle där en totalitär regim accepteras uppstå? Den här frågan kan diskuteras på en rad olika sätt och ledde mig till att läsa allt från Jason Stanleys Erasing History och Hannah Arendts texter om rättigheter till Paxtons The Anatomy of Fascism , som alla ger olika ingångar till den här frågan. Kanske var det framför allt frågan om statslöshet och avsaknaden av möjligheten att utöva formella rättigheter som fascinerade mig hos Arendt. I korthet utgår Arendt från att diskutera hur Thomas Paine under slutet av 1700-talet lyfte fram en idé om naturrätt, där vissa saker, såsom rätten till frihet och säkerhet, är så självklara att de står över den skrivna lagen. I de fall där en aristokrati eller monark väljer att aktivt motarbeta dessa rättigheter är det enligt idén om naturrätt rimligt att göra uppror mot makthavare för a...
Post a Comment
Read more

Bokrecension: Erasing History av Jason Stanley

Den amerikanske filosofen Jason Stanley kommer kanske inte att gå till historien för sina akademiska verk, utan snarare för sina populärvetenskapliga. Jag har tidigare läst hans briljanta bok How Fascism Works , och sedan den kom ut har mycket hänt. Bland annat har Stanley valt att gå i exil i Kanada eftersom den politiska situationen i USA, enligt honom själv, har förvärrats till den grad att han är osäker på om han kan fortsätta sitt arbete. Hans senaste bok, Erasing History , verkar till största delen ha skrivits intensivt under 2023 och 2024. Boken kan på många sätt ses som en utlöpare till How Fascism Works , men den här gången med fokus på hur fascistiska rörelser försöker skriva om det förflutna för att uppnå sina mål. Enkelt sammanfattat kan Stanleys tes sägas vara att fascismen utgår från att dela in medborgare i första och andra klassen, där de förra anses tillhöra ett majoritetssamhälle som genom sin historia har förtjänat en privilegierad position. Medborgare av andra klass...
Post a Comment
Read more

Den nya vågens högerpopulism - nationalstatens dödsryckningar? (3/3)

De två senaste inläggen i den här bloggen har varit ett försök att beskriva nationalstatens framväxt och de historiska förutsättningar som gjorde den möjlig. Resonemanget bygger dels på sådant jag tagit med mig från flera års undervisning i historia, dels på idéer från politisk filosofi. Även om jag i de tidigare inläggen har försökt visa att nationalstaten är en historisk konstruktion som förändrats över tid har jag ännu inte berört högerpopulismen. Det är först i det här inlägget jag vill pröva den kopplingen. Historiskt sett är nationalstaten en relativt ung konstruktion. Embryon till den kan naturligtvis spåras längre tillbaka i historien, och freden i Westfalen 1648 brukar ofta lyftas fram som en viktig brytpunkt. Andra forskare skulle snarare förlägga nationalstatens genombrott till 1800-talet och nationalismens framväxt. Oavsett var man placerar dess födelse tycks nationalstaten genom historien ha varit beroende av olika former av legitimitet – från religion och furstemakt till ...
Post a Comment
Read more

Den nya vågens högerpopulism: nationalstatens dödsryckningar? (2/3)

Om vi blickar bakåt i historien framstår dagens nationalstater långt ifrån som något självklart. Det har genom historien funnits flera starka centralmakter, som exempelvis Romarriket, men dessa assimilerade sällan fullt ut de grupper de erövrade. Därmed kunde många folk behålla sina språk och kulturer, vilket gör att Romarriket skiljer sig ganska tydligt från dagens föreställning om den kulturellt homogena nationalstaten. Även Sverige såg radikalt annorlunda ut före slutet av 1200-talet. Inledningsvis levde människor i olika former av stamsamhällen, som under vikingatiden, och senare kom de ledande skikten snarare att identifiera sig med sin ätt än med någon nation. Det är därför lättare att tala om riken än nationer. Skillnaden är att det som håller samman ett rike främst är härskarens förmåga att upprätthålla sitt våldsmonopol. En nation hålls däremot samman av föreställningen om ett gemensamt språk, en gemensam kultur och ett gemensamt förflutet. Man kan också argumentera för att st...
Post a Comment
Read more

Den nya vågens högerpopulism - nationalstatens dödsryckningar? (1/3)

Snarare än att försöka publicera den här texten vetenskapligt eller som en serie essäer i någon tidskrift har jag landat i att den kanske fungerar bäst i bloggformat. Texten är på många sätt resultatet av flera års undervisning på introduktionskurser i historia, kombinerat med det jag läst inom samtida politisk teori. Vi får se om mina argument håller för i den här serien inlägg vill jag diskutera nationalstatens kris och hur den kan förklara den våg av högerpopulism vi nu ser.  En av de, enligt mig, mest briljanta konstruktionerna genom tiderna är idén om nationalstaten. Liksom många andra sociala konstruktioner har den lyckats osynliggöra sin egen konstruerade natur. Samtidigt omges den av ett omfattande system – från lagstiftning till militär och byråkrati – som bidrar till att upprätthålla den. Eftersom nationalstaten utgör en av samhällets mest grundläggande enheter är det dessutom mer eller mindre omöjligt att föra en sakpolitisk diskussion utanför dess ramar. På många sätt h...
Post a Comment
Read more

Bokrecension(er): Ynglingamorden och Madame X

 Jag tror någonstans att de allra flesta historiker har ett intresse för att skriva. Det är ändå orden som är en viktig drivkraft och de allra flesta historiker håller på med att tolka språk på ena eller andra sättet. Ibland faller det dessutom väl ut att skriva om "sin" epok, där ett väldigt tydligt exempel är två böcker av Anders Fager och Michaela Carlberg i form av deras Stockholms-deckare som utspelar sig i sekelskiftet 1800/1900. Till att börja med så är Anders Fager antagligen känd för en bredare publik med sina verk om skräck och urban fantasy medan Carlberg är känd för mig som historiker genom sitt fokus på sexualitet under just sagda period.  De senaste två decennierna har homohistoria blivit alltmer utforskat i Sverige. Det har gjorts på olika sätt och med olika ansatser, men ibland dyker exempelvis mötesplatser för homosexuella män upp som ett särskilt fokus. Det var i det här fallet samhällets lite mer märkliga platser som var i fokus, såsom offentliga pissoarer....
Post a Comment
Read more

Migrationspolitikens kontraster

I maj deltog jag i ett panelsamtal med ett gäng andra migrationshistoriker på Svenska historikermötet. Egentligen är det kanske tveksamt om jag längre kan kalla mig migrationshistoriker, eftersom det har gått över tre år sedan jag disputerade och jag sedan dess har ägnat mig åt andra projekt. Samtidigt tänker jag att avhandlingen jag skrev faktiskt dyker upp med jämna mellanrum, och helt fri från det som formade en blir man kanske aldrig. Oaktat min egen profil var ett av temana i panelsamtalet migrationspolitiken då och nu. Existerar det kontinuitet eller går vi igenom en förändring? I sann humanistisk och samhällsvetenskaplig anda är kanske svaret att det beror på. På ett plan går det att hävda att migrationspolitiken i dag följer en kontinuitet genom att den verkar vara cyklisk: först en period av relativ öppenhet, följd av stängda gränser. Under perioden från cirka 1900 till 2026 har vi sett flera sådana faser – från en mer eller mindre oreglerad invandring fram till andra världskr...
Post a Comment
Read more