Posts

Den nya vågens högerpopulism - nationalstatens dödsryckningar? (3/3)

De två senaste inläggen i den här bloggen har varit ett försök att beskriva nationalstatens framväxt och de historiska förutsättningar som gjorde den möjlig. Resonemanget bygger dels på sådant jag tagit med mig från flera års undervisning i historia, dels på idéer från politisk filosofi. Även om jag i de tidigare inläggen har försökt visa att nationalstaten är en historisk konstruktion som förändrats över tid har jag ännu inte berört högerpopulismen. Det är först i det här inlägget jag vill pröva den kopplingen. Historiskt sett är nationalstaten en relativt ung konstruktion. Embryon till den kan naturligtvis spåras längre tillbaka i historien, och freden i Westfalen 1648 brukar ofta lyftas fram som en viktig brytpunkt. Andra forskare skulle snarare förlägga nationalstatens genombrott till 1800-talet och nationalismens framväxt. Oavsett var man placerar dess födelse tycks nationalstaten genom historien ha varit beroende av olika former av legitimitet – från religion och furstemakt till ...
Post a Comment
Read more

Den nya vågens högerpopulism: nationalstatens dödsryckningar? (2/3)

Om vi blickar bakåt i historien framstår dagens nationalstater långt ifrån som något självklart. Det har genom historien funnits flera starka centralmakter, som exempelvis Romarriket, men dessa assimilerade sällan fullt ut de grupper de erövrade. Därmed kunde många folk behålla sina språk och kulturer, vilket gör att Romarriket skiljer sig ganska tydligt från dagens föreställning om den kulturellt homogena nationalstaten. Även Sverige såg radikalt annorlunda ut före slutet av 1200-talet. Inledningsvis levde människor i olika former av stamsamhällen, som under vikingatiden, och senare kom de ledande skikten snarare att identifiera sig med sin ätt än med någon nation. Det är därför lättare att tala om riken än nationer. Skillnaden är att det som håller samman ett rike främst är härskarens förmåga att upprätthålla sitt våldsmonopol. En nation hålls däremot samman av föreställningen om ett gemensamt språk, en gemensam kultur och ett gemensamt förflutet. Man kan också argumentera för att st...
Post a Comment
Read more

Den nya vågens högerpopulism - nationalstatens dödsryckningar? (1/3)

Snarare än att försöka publicera den här texten vetenskapligt eller som en serie essäer i någon tidskrift har jag landat i att den kanske fungerar bäst i bloggformat. Texten är på många sätt resultatet av flera års undervisning på introduktionskurser i historia, kombinerat med det jag läst inom samtida politisk teori. Vi får se om mina argument håller för i den här serien inlägg vill jag diskutera nationalstatens kris och hur den kan förklara den våg av högerpopulism vi nu ser.  En av de, enligt mig, mest briljanta konstruktionerna genom tiderna är idén om nationalstaten. Liksom många andra sociala konstruktioner har den lyckats osynliggöra sin egen konstruerade natur. Samtidigt omges den av ett omfattande system – från lagstiftning till militär och byråkrati – som bidrar till att upprätthålla den. Eftersom nationalstaten utgör en av samhällets mest grundläggande enheter är det dessutom mer eller mindre omöjligt att föra en sakpolitisk diskussion utanför dess ramar. På många sätt h...
Post a Comment
Read more

Bokrecension(er): Ynglingamorden och Madame X

 Jag tror någonstans att de allra flesta historiker har ett intresse för att skriva. Det är ändå orden som är en viktig drivkraft och de allra flesta historiker håller på med att tolka språk på ena eller andra sättet. Ibland faller det dessutom väl ut att skriva om "sin" epok, där ett väldigt tydligt exempel är två böcker av Anders Fager och Michaela Carlberg i form av deras Stockholms-deckare som utspelar sig i sekelskiftet 1800/1900. Till att börja med så är Anders Fager antagligen känd för en bredare publik med sina verk om skräck och urban fantasy medan Carlberg är känd för mig som historiker genom sitt fokus på sexualitet under just sagda period.  De senaste två decennierna har homohistoria blivit alltmer utforskat i Sverige. Det har gjorts på olika sätt och med olika ansatser, men ibland dyker exempelvis mötesplatser för homosexuella män upp som ett särskilt fokus. Det var i det här fallet samhällets lite mer märkliga platser som var i fokus, såsom offentliga pissoarer....
Post a Comment
Read more

Migrationspolitikens kontraster

I maj deltog jag i ett panelsamtal med ett gäng andra migrationshistoriker på Svenska historikermötet. Egentligen är det kanske tveksamt om jag längre kan kalla mig migrationshistoriker, eftersom det har gått över tre år sedan jag disputerade och jag sedan dess har ägnat mig åt andra projekt. Samtidigt tänker jag att avhandlingen jag skrev faktiskt dyker upp med jämna mellanrum, och helt fri från det som formade en blir man kanske aldrig. Oaktat min egen profil var ett av temana i panelsamtalet migrationspolitiken då och nu. Existerar det kontinuitet eller går vi igenom en förändring? I sann humanistisk och samhällsvetenskaplig anda är kanske svaret att det beror på. På ett plan går det att hävda att migrationspolitiken i dag följer en kontinuitet genom att den verkar vara cyklisk: först en period av relativ öppenhet, följd av stängda gränser. Under perioden från cirka 1900 till 2026 har vi sett flera sådana faser – från en mer eller mindre oreglerad invandring fram till andra världskr...
Post a Comment
Read more

Bokrecension: Jag saknar fruntimmer här: en biografi över Anna Bugge Wicksell

 Det finns en del personer i svensk historieskrivning som ofta fladdrar förbi men alltid är svårfångade. För mig är Anna Bugge Wicksell (1862–1928) en sådan person, kanske eftersom att jag i min forskning mest stött på hennes make Knut Wicksell som bland annat är känd för att ha varit den första att föreslå preventivmedel i Sverige offentligt. Anna Bugge Wicksell är dock en person som är viktig i svensk historieskrivning i sin egen rätt på grund av sitt stora samhällsengagemang i en rad olika frågor som rösträtt, internationellt arbete för fred och dylikt. Jag blev därför ganska glad när jag snubblade över Christina Carlsson Wetterbergs biografi över henne som för mig var obekant trots att den har några år på nacken.  Carlssons Wetterbergs biografi utmärker sig genom att den i grunden är ett extremt välunderbyggt hantverk. Det är löpande fotnoter och för den som följer arkivmaterialet är det tydligt att författaren inte gjort det enkelt för sig och stannat vid makarna Wicksell...
Post a Comment
Read more

Sociala medier, lögner och expertis

En poäng som många av mina studenter ofta blir förvånade över är att det förflutna och historia inte är samma sak. I grunden kan det förflutna sammanfattas som allting som någonsin har hänt, vilket är borta och inte går att återskapa. Historia är däremot en serie av enskildheter som vi valt ut ur det förflutna som viktiga för att förklara varför vi är här . Det vill säga, varför exempelvis samhället blev som det blev.  Eftersom att alla människor är olika kommer även vad vi väljer ut att se väldigt olika ut. Bland annat Klas-Göran Karlsson har i boken Historia som vapen (1999) lyft att historia ofta kan användas ideologiskt/politiskt, vilket innebär att vi väljer ut vissa händelser för att bilda en enhet som passar in i det vi vill få människor att tro. Inför valåret 2026 är det här kanske mer aktuellt än någonsin, där sociala medier översvämmas av alltifrån kraftigt vinklade berättelser till rena lögner.  Ett typexempel på det förstnämnda är debattörer som betonar att den tid...
Post a Comment
Read more