AI och bubblor

 Inom de flesta humanistiska vetenskaper har framtidsstudier under de senaste tio-femton åren växt fram. Vad innebär framtiden som studieobjekt då för en humanist? Jag skulle säga att man kan få olika svar beroende på vem man frågar. Vissa historiker, framförallt de påverkade av den historiedidaktiska skola som växte fram i Lund under slutet av 1990-talet, skulle säga att det i hög grad knyter an till de förväntningar vi har på framtiden utifrån våra erfarenheter av dåtiden. 

Det centrala i det här är det som kallas för historiemedvetande: jag är resultatet av hur människor har handlat, men eftersom att jag är framtidens människors förflutna kommer mina val att påverka dem. Det enda vi har att jämföra med är det vi vet har hänt, som vi sedan försöker göra prognoser utifrån. 

För min del har jag under de senaste åren funderat mycket på framtiden i förhållande till teknologi och särskilt framförallt AI-systemens framtid. Det finns mycket forskning som visar att människor har både rejält positiva idéer om AI (det kan utrota tråkiga eller monotona arbetsuppgifter) och rejält dystopiska sådana, ofta kretsar de kring att maskiner på något sätt skulle utveckla ett eget medvetande. Det sistnämnda länkas ofta till en bristfällig förståelse för teknologin. 

Efter att ha jobbat med AI frågor på deltid i några år har jag kanske framförallt sett den första varianten: offentlig sektor utgår från att AI i framtiden kommer lösa alla problem. Lite skämtsamt brukar jag säga till mina studenter att alla mellanchefer vill ha en egen AI, men när man frågar dem vad de ska med den till så blir svaret "vet inte, men jag vill ha den ändå". Ungefär där ligger förväntningarna på AI. 

Det roliga med att vara forskare är emellertid att man oftast inser att man inte är först med att tänka i vissa termer. För ett tag sen läste jag Sheila Jasanoffs text från 2015 som bär titeln "Future Imperfect" i vilken Jasanoff inför begreppet socioteknologiska föreställningar. Det här begreppet bygger i korthet på att beslutsfattare och allmänheten har föreställningar om teknologi samt vilka problem den kan åtgärda respektive leda till. I en vidare bemärkelse kretsar den även kring att det finns faror med både tillämpningar av teknologi, liksom att inte vara tillräckligt innovativ. 

De allra flesta tror jag att jag som undervisat mycket om AI och forskar på digitalisering per automatik tror att AI kommer lösa alla problem. Det tror jag inte. Istället tror jag på ett scenario liknande dot.com-bubblan: till en början använde vi internet till skräp (kommer ni ihåg hotmails-vykortstjänst?) och människor massinvesterade i dåliga idéer. Efter några år när dessa tillämpningar inte ledde någon vart försvann de dåliga tillämpningara (och tyvärr många människors besparingar) i IT-kraschen. Kvar stod vi sedan med de kanske mer konkreta tillämpningarna. Utifrån Jasanoffs idéer om socioteknologiska framställningar tror jag ungefär samma sak. 

Comments

Post a Comment

Popular posts from this blog

Algorithms, AI and towards a dystopia?

Image
A few days ago, I attended an interesting seminar with scholars at Linnaeus University, where I am currently employed. The subject was cultural policy and how cultural politics are undergoing transformation, not least due to the ongoing war. Another theme that was explored concerned algorithms and AI, and as I left the seminar I began to reflect on how the world is currently being challenged by the rise of what might be called “everyday algorithms and AI”. Basically, almost all information that citizens encounter on social media today is curated by algorithms. This can, in turn, sometimes lead to dangerous outcomes, such as the material one encounters gradually becoming more and more radical. This happens because algorithms measure both the time users spend engaging with information and how they interact with it. This is hardly surprising, and numerous scholars have warned about this development. With the rise of AI, algorithms have also become an increasingly integral part of everyday...
Read more

Trends in historical research - or are we in a normal mode of the current paradigm?

Decades ago, philosopher Thomas Kuhn introduced the idea of paradigm change . What Kuhn argued was that science goes through cycles: in some phases, many things change at once, while in others, science is essentially “settling in,” with few major breakthroughs taking place. A colleague of mine asked me a few days ago whether there are any tensions within the discipline of history regarding theory, and when I thought about it, my answer was basically no. During my time as a historian, I remember people talking about the debates of the early 2000s surrounding the rise of postmodern theories. I began studying history in 2011, and at that time gender history was perhaps no longer new but still very much debated. Fifteen years later, it is clear that gender studies and the influence of women’s history made a decisive breakthrough in the late 2000s and are now an integral part of modern historical scholarship. However, I cannot think of a similarly decisive shift in the past ten years. The...
Read more

Democracy, right wing populism and social media

In a very simplistic way, humankind can be said to have improved public conversation in society through two important inventions. The first dates back to the 15th century, when Johannes Gutenberg launched the printing press and thereby made it possible to spread ideas rapidly across Western Europe. Gutenberg’s invention also led to increased literacy among the population, often supported by Protestant churches that aimed for people to be able to read (though not necessarily to critically read) Luther’s Catechism . Public conversation, however, also underwent rapid changes when the freedom of the press, radio, and television were introduced. In this paradigm, media was still controlled by groups able to pool resources, making it difficult for the average Joe to take part in public discourse. It was only at the dawn of the 21st century that this became fully possible with the rise of the internet, and in the twilight of the early 2000s this was further expanded through social media. I...
Read more