Migrationspolitikens kontraster

I maj deltog jag i ett panelsamtal med ett gäng andra migrationshistoriker på Svenska historikermötet. Egentligen är det kanske tveksamt om jag längre kan kalla mig migrationshistoriker, eftersom det har gått över tre år sedan jag disputerade och jag sedan dess har ägnat mig åt andra projekt. Samtidigt tänker jag att avhandlingen jag skrev faktiskt dyker upp med jämna mellanrum, och helt fri från det som formade en blir man kanske aldrig.

Oaktat min egen profil var ett av temana i panelsamtalet migrationspolitiken då och nu. Existerar det kontinuitet eller går vi igenom en förändring? I sann humanistisk och samhällsvetenskaplig anda är kanske svaret att det beror på. På ett plan går det att hävda att migrationspolitiken i dag följer en kontinuitet genom att den verkar vara cyklisk: först en period av relativ öppenhet, följd av stängda gränser. Under perioden från cirka 1900 till 2026 har vi sett flera sådana faser – från en mer eller mindre oreglerad invandring fram till andra världskriget, till en inledningsvis strikt politik som sedan luckrades upp, för att därefter bli allt hårdare efter arbetskraftsinvandringens upphörande.

Ur ett mer samtidshistoriskt perspektiv tror jag däremot att få personer skulle hävda att det inte har skett en förändring i migrationspolitiken. När jag var politiskt aktiv i början av 2010-talet demonstrerade vi ofta mot vad vi upplevde som en restriktiv och inhuman flyktingpolitik. Föga kunde vi ana att vi femton år senare skulle drömma oss tillbaka till en period då regeringen Reinfeldt, i efterhand, framstår som generös.

Vad jag däremot upplever ur ett längre perspektiv är att samhället har förändrats sedan vi införde reglerad invandringspolitik under första världskriget. Det finns i dag institutioner och ramverk som, åtminstone i teorin, möjliggör en ny typ av motstånd. För det första har vi Europeiska unionen, som i dag utgör ett ganska kraftigt hinder mot en liberalare invandringspolitik. Men teoretiskt sett kan den också svänga beroende på vilka vindar som blåser i Europa framöver.

Därutöver har vi sedan andra världskrigets slut även internationella ramverk, såsom EKMR, som medlemsstaterna åtminstone i teorin behöver förhålla sig till. Det här öppnar för möjligheten att på formell väg faktiskt kunna åstadkomma en öppnare migrationspolitik, med grund i de mänskliga rättigheterna. Det finns alltså i dag institutioner som omöjliggör ett totalt stängande av gränserna och som även innebär möjligheter till motstånd via formella vägar, där alltför stränga ramverk kan utmanas juridiskt – ibland med gynnsamma utgångar.

Lever vi då i kontinuitet eller förändring? Mitt svar är att det beror på. Nationalstaten, som vi känner den, är inte särskilt gammal, och därmed inte heller den reglerade migrationen utifrån ett nationellt perspektiv. Det jag däremot börjar se är att det på sikt kan finnas möjligheter till politisk förändring, men vilken riktning den tar är upp till medborgarna.

Comments

Post a Comment

Popular posts from this blog

Trends in historical research - or are we in a normal mode of the current paradigm?

Decades ago, philosopher Thomas Kuhn introduced the idea of paradigm change . What Kuhn argued was that science goes through cycles: in some phases, many things change at once, while in others, science is essentially “settling in,” with few major breakthroughs taking place. A colleague of mine asked me a few days ago whether there are any tensions within the discipline of history regarding theory, and when I thought about it, my answer was basically no. During my time as a historian, I remember people talking about the debates of the early 2000s surrounding the rise of postmodern theories. I began studying history in 2011, and at that time gender history was perhaps no longer new but still very much debated. Fifteen years later, it is clear that gender studies and the influence of women’s history made a decisive breakthrough in the late 2000s and are now an integral part of modern historical scholarship. However, I cannot think of a similarly decisive shift in the past ten years. The...
Read more

Algorithms, AI and towards a dystopia?

Image
A few days ago, I attended an interesting seminar with scholars at Linnaeus University, where I am currently employed. The subject was cultural policy and how cultural politics are undergoing transformation, not least due to the ongoing war. Another theme that was explored concerned algorithms and AI, and as I left the seminar I began to reflect on how the world is currently being challenged by the rise of what might be called “everyday algorithms and AI”. Basically, almost all information that citizens encounter on social media today is curated by algorithms. This can, in turn, sometimes lead to dangerous outcomes, such as the material one encounters gradually becoming more and more radical. This happens because algorithms measure both the time users spend engaging with information and how they interact with it. This is hardly surprising, and numerous scholars have warned about this development. With the rise of AI, algorithms have also become an increasingly integral part of everyday...
Read more

Democracy, right wing populism and social media

In a very simplistic way, humankind can be said to have improved public conversation in society through two important inventions. The first dates back to the 15th century, when Johannes Gutenberg launched the printing press and thereby made it possible to spread ideas rapidly across Western Europe. Gutenberg’s invention also led to increased literacy among the population, often supported by Protestant churches that aimed for people to be able to read (though not necessarily to critically read) Luther’s Catechism . Public conversation, however, also underwent rapid changes when the freedom of the press, radio, and television were introduced. In this paradigm, media was still controlled by groups able to pool resources, making it difficult for the average Joe to take part in public discourse. It was only at the dawn of the 21st century that this became fully possible with the rise of the internet, and in the twilight of the early 2000s this was further expanded through social media. I...
Read more