Bokrecension: Ljusspel av Daniel Kehlmann
I efterhand känner jag att jag kanske borde ha lagt min sommar på något muntrare än att fördjupa mig i fascism, men gjort är gjort och det har åtminstone gett underlag till ett gäng blogginlägg. Under sommaren läste jag nämligen den skönlitterära boken Ljusspel av den tysk-österrikiske författaren Daniel Kehlmann. Att som professionell historiker läsa den här typen av böcker är ofta en speciell upplevelse, särskilt när de rör sig kring en period eller ett fenomen som ligger nära ens egna forskningsintressen. I korthet kretsar boken kring ett verkligt levnadsöde som dock gestaltas i skönlitterär form. Det går därför inte att läsa boken som en biografi, och det utger den sig inte heller för att vara, även om den bygger på verkliga händelser. Bokens huvudperson är en för mig tidigare okänd aktör vid namn G. W. Pabst, som under mellankrigstiden trädde fram som en stor regissör inom stumfilmen. Bland annat regisserade han en ung Greta Garbo och gjorde ett par filmer om arbetarklassens kvin...