Bauer's History

En av 1900-talets stora filosofiska klassiker är boken Den banala ondskan av Hannah Arendt från 1963. Grunden till boken utgörs av Arendts bevakning av rättegången mot den nazistiska krigsförbrytaren Adolf Eichmann i Jerusalem 1961. Det här är en bok som har tolkats oändligt många gånger på akademiska seminarier och i kandidatstudenters hemtentor på teorikurser i en rad olika ämnen, från filosofi till historia. Den mest spridda uppfattningen om Eichmann är att han i boken framställs som en person som helt enkelt var banal. Han kunde inte ifrågasätta order och därför deltog han i planeringen av mördandet av miljontals judar och andra offer under andra världskriget genom att bland annat lösa logistiken kring deportationerna och mördandet. En fråga blir därför om det var korrekt att avrätta Eichmann om han nu helt enkelt var för oförmögen att förstå eller tänka annorlunda. Under de senaste åren har den här beskrivningen av Eichmann blivit alltmer ifrågasatt. Många menar snarare att Eichm...

Igår publicerades en artikel i tidskriften History of the Family som jag hade skrivit och fått sakkunniggranskad, artikeln finns i sin helhet på den här länken . För de av mina bekanta som inte orkar läsa 22 sidor akademisk text gör jag istället ett försök att sammanfatta den i det här inlägget. Det finns en utbredd föreställning om att människor innan 1960-talets sexuella revolutioner med P-piller och legaliseringen av pornografi inte pratade särskilt mycket om sex. Främst är det här något som lyfts kring perioden cirka 1800–1950, som inkluderar den viktorianska tiden i England som kännetecknades av ett stort pryderi kring sex. När filosofer och forskare tittat närmare på det så skulle man faktiskt kunna vända på det: under den här perioden pratade många om sex och nästan hela tiden. Genom alla de förbud som fanns kring att tala om sex offentligt behövde någon även upprätthålla dem, oaktat om det gjordes genom censur eller rättegångar mot prostituerade som bröt mot reglerna. Sex var ...

Under sommaren engagerade jag mig i mycket läsning i jakt på en fråga som kanske uppfattas som banal, men som är filosofiskt svår: under vilka omständigheter kan ett samhälle där en totalitär regim accepteras uppstå? Den här frågan kan diskuteras på en rad olika sätt och ledde mig till att läsa allt från Jason Stanleys Erasing History och Hannah Arendts texter om rättigheter till Paxtons The Anatomy of Fascism , som alla ger olika ingångar till den här frågan. Kanske var det framför allt frågan om statslöshet och avsaknaden av möjligheten att utöva formella rättigheter som fascinerade mig hos Arendt. I korthet utgår Arendt från att diskutera hur Thomas Paine under slutet av 1700-talet lyfte fram en idé om naturrätt, där vissa saker, såsom rätten till frihet och säkerhet, är så självklara att de står över den skrivna lagen. I de fall där en aristokrati eller monark väljer att aktivt motarbeta dessa rättigheter är det enligt idén om naturrätt rimligt att göra uppror mot makthavare för a...

Den amerikanske filosofen Jason Stanley kommer kanske inte att gå till historien för sina akademiska verk, utan snarare för sina populärvetenskapliga. Jag har tidigare läst hans briljanta bok How Fascism Works , och sedan den kom ut har mycket hänt. Bland annat har Stanley valt att gå i exil i Kanada eftersom den politiska situationen i USA, enligt honom själv, har förvärrats till den grad att han är osäker på om han kan fortsätta sitt arbete. Hans senaste bok, Erasing History , verkar till största delen ha skrivits intensivt under 2023 och 2024. Boken kan på många sätt ses som en utlöpare till How Fascism Works , men den här gången med fokus på hur fascistiska rörelser försöker skriva om det förflutna för att uppnå sina mål. Enkelt sammanfattat kan Stanleys tes sägas vara att fascismen utgår från att dela in medborgare i första och andra klassen, där de förra anses tillhöra ett majoritetssamhälle som genom sin historia har förtjänat en privilegierad position. Medborgare av andra klass...